TRÄFF 1

Diskussionsområde 1: Hälsans bestämningsfaktorer


Man brukar säga att en individs hälsa påverkas till 25 % av genetiska faktorer, 30 % av kulturella och till 45 % av faktorer som är relaterade till individens livsstil och beteende. Vissa av dessa faktorer påverkas av individen själv, andra av samhället och omgivningen och kanske de flesta av ett komplicerat samspel mellan individuella och samhällsrelaterade faktorer (Ringsberg, 2009). Världshälsoorganisationen (WHO) kallar dessa för hälsans bestämningsfaktorer, determinanter (www.who.org ). Det diskuteras även att förståelsen av samband mellan hälsa och livsstil och att omsätta denna kunskap i praktiken (s.k. health literacy) skall räknas som en bestämningsfaktor för hälsan. 



Figur 1 Hälsans bestämningsfaktorer WHO

Dahlgren och Whitehead (1991) har illustrerat hälsans bestämningsfaktorer i nedanstående diagram. De beskriver det som att bestämningsfaktorerna kan delas upp i olika ”lager”, som omringar oss som individer.




Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer
Källa: Dahlgren & Whitehead (1991). Bilden återgiven efter tillstånd från författarna.

Översta laget består av olika socioekonomiska, kulturella och miljörelaterade förhållanden, som kan vara svåra för varje enskild individ att påverka utifrån sin egen situation. Det krävs politiska beslut för att påverka dessa.

Nästa lager består av levnads- och arbetsvillkor, vilka till en del påverkas av våra individuella val, men också till en stor del av politiskt styrda beslut fattade inom olika sektorer; utbildning, hälso- och sjukvård, fastighetsmarknaden samt arbetsmarknaden. 
 
De två innersta lagren, som är de mest individinriktade, består av faktorer relaterade till sociala nätverk (socialt stöd, barns vuxenkontakter, familjerelationer) och individuella levnadsvanor (kost, motion, tobak alkohol, sömnvanor, sex och samlevnad). Dessa två innersta lager går i hög grad att påverka som individ, men de påverkas också i ett samspel av de andra mer politiskt styrda lagren runt om. Det finns också grundläggande faktorer, vilka är svåra att påverka, som genetiskt arv, ålder och kön.


Förslag på diskussionsfrågor:

  • Vad tycker ni om den här indelningen av hälsans bestämningsfaktorer?
  • Vilka ”lager” tycker ni att ni kan påverka?
  • Hur kan ni påverka?

Vad menas med livsstil?

Termen livsstil lanserades av psykologen Alfred Adler i början på 1900-talet. Han beskrev det som beteendemönster som bestäms av våra personliga egenskaper, motiv och värderingar. Men livsstilen formas även av vårt sociala samspel och våra levnadsförhållanden, med andra ord vårt sätt att leva. Ekonomi, kultur och traditioner är andra exempel på levnadsförhållanden som formar livsstilen. Grupptryck och förebilder är också exempel på sociala samspel som formar livsstilen. Men de är också en naturlig del av identitetsutvecklingen. Betydelsen av dessa sociala samspel märks tydligt i tonåren, då den egna identiteten och självkänslan byggs upp, men det börjar redan i unga år. Föräldrar och andra vuxna i barns och ungas omgivning har en viktig roll att fylla, när det gäller att stötta dem i att stå emot grupptryck som kan ha negativ påverkan på hälsa och välbefinnande.




Figur 3. Livsstil och samverkansfaktorer 

Livsstil handlar i många fall om livsstilsval och för att kunna göra sådana måste det finnas vissa förutsättningar och öppenhet. Vi måste ha någonting att välja mellan, kunskap och förståelse för hur vi bör välja. Det måste också finnas förståelse i omgivningen för att alla inte väljer lika. Kunskap om vad som är hälsosam mat, tillgång till sådan och en förståelse av varför man skall äta hälsosam kost underlättar valet. Liksom kunskap och förståelse av varför man skall vara fysiskt aktiv. En miljö där man kan vara aktiv underlättar valet. Kunskap om att rökning ökar risken för cancer underlättar för valet att inte röka. Men även öppenhet och många valmöjligheter kan bli problematiska och bidra till att vi hellre väljer som andra i omgivningen än det som egentligen skulle vara det bästa valet för oss. Hälsofrämjande livsstilsval kräver ett kritiskt förhållningssätt både i relation till eget agerande och till samhällets normer. Vissa förhållanden kan begränsa våra livsstilsval som till exempel svår fattigdom eller starka kulturella traditioner, som kräver att vi lever och beter oss på speciellt sätt. 

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Vilka faktorer tycker du påverkar dig och din familj mest i dina livsstilsval?
  • Reflektera över vilken livsstil ni har i familjen. Kan något ändras? Dela med er av era erfarenheter.
  • Tycker du att du har tillräcklig kunskap för att fatta rätt beslut om hur du kan ha en hälsofrämjande livsstil?
  • Om inte varifrån och hur skall du få denna kunskap?

Nordiska Livsstilsverkstan