Diskussionsområde 2: ATT ARBETA HÄLSOFRÄMJANDE

För att förbättra hälsan krävs att man arbetar både hälsofrämjande och förebyggande. Att arbeta hälsofrämjande innebär att man lyfter och förstärker de faktorer hos individer och i samhället som bidrar till att förstärka hälsan, friskfaktorer. Att arbeta förebyggande innebär att man fokuserar på att minska de faktorer hos individer och i samhället som orsakar sjukdom eller ohälsa, riskfaktorer. Båda har samma målsättning, att förbättra människors hälsa, och båda är lika viktiga. Ett exempel på hälsofrämjande aktivitet kan vara en kampanj bland skolbarn, där de uppmuntras att gå eller cykla till skolan, medan en antiröknings- kampanj i samma skola kan ses som en förebyggande aktivitet. Båda har förbättrad hälsa som mål men använder olika angreppssätt. Den ena fokuserar på friskfaktorer och den andra på riskfaktorer. Fysisk aktivitet bidrar till bättre hälsa medan rökning ökar risk för sjukdomar. 

När man tänker och arbetar hälsofrämjande är det viktigt att man arbetar på de olika nivåerna eller ”lagren” som beskrivits av WHO och Dahlgren och Whitehead ovan. Angreppssättet blir olika beroende på vilken nivå man rör sig på.


 Av Figur 4 framgår hur WHO definierar hälsofrämjande - health promotion. 



Figur 4. WHOs definition av hälsofrämjande (health promotion). 

Enligt denna definition har individ och samhälle ett gemensamt ansvar för det hälso- främjande arbetet. Det är individens ansvar att välja att vara fysiskt aktiv genom att t.ex. gå och cykla medan det är samhällets ansvar att se till att det finns säkra gång- och cykelvägar. 

                                            

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Vilka faktorer påverkar dig, ditt barns och den övriga familjens hälsa och livsstil?
  • Vilka faktorer kan du påverka för att främja hälsan?
  • Diskutera hur man kan gå till väga praktiskt.
  • Diskuterar ni i familjen tillsammans med barnen frågor rörande hälsa som t.ex. att                  förbli frisk genom att äta hälsosamt och att vara fysiskt aktiv?
Sedan flera år tillbaka pågår två omfattande enkätstudier rörande nordiska barns hälsa, där uppföljningar görs med vissa tidsintervall. I studien "Barns hälsa och välfärd i Norden” (NordChild) (www.nhv.se) har data samlats in på barn och unga i åldern 2-17 år 1984, 1996 och 2011. I studien "Health behaviour of school children" (HBSC) (www.hbsc.org) har data regelbundet samlats in sedan 1983. 

Så här svarade de nordiska föräldrarna 2011 i studien rörande Nordiska barns hälsa och Välfärd (NordChild) på frågan om de diskuterar hälsa och hälsofrämjande aktiviteter tillsammans med sina barn.

Tabell 1. Andel nordiska föräldrar som diskuterar hälsa och hälsofrämjande aktiviteter tillsammans med sina barn fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år (2011).



Källa: NordChild 2011

Nordiska Livsstilsverkstan