Diskussionsområde 3: HUR ÄR HÄLSOLÄGET?

Den nordiska befolkningen har i allmänhet god hälsa och den har förbättrats de senaste årtiondena. Medellivslängden har ökat och spädbarnsdödligheten har minskat, mått som används när befolkningars hälsotillstånd beskrivs. Förbättrade levnadsvillkor, bättre kunskapsläge om hälsa och sjukdomar samt förbättrade behandlingsmetoder som av t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar gör att fler lever längre (Ringsberg, 2009; Hallberg, 2010; Währborg, 2002). 
 


Figur 5. Hälsoutvecklingen i samhället det senaste decenniet

Men... 
... det finns en paradox att samtidigt som det moderna välfärdssamhället har bidragit till bättre hälsa hos befolkningen, ökar förekomsten av de så kallade livsstilssjukdomarna; sjukdomar eller ohälsotillstånd som orsakas av vårt sätt att leva. Exempel på sådana sjukdomar är hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ-2, vissa typer av cancer och psykisk ohälsa. Dessa sjukdomar orsakar både stort lidande för enskilda individer och stora kostnader för samhället (Ringsberg, 2009; Hallberg, 2010; Währborg, 2002).
 

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Vad tror ni har orsakat denna utveckling?
  • Hur kan vi tillsammans vända trenden?
Fetma, fysisk inaktivitet, rökning och stress är några faktorer som kan orsaka dessa sjukdomar. Det finns studier som visar att upp till 80 % av de livsstilsrelaterade sjukdomarna går att undvika med bättre levnadsvanor (Willet, 2002). 

Nordiska barn är bland de friskaste barnen i världen. Allvarliga infektionssjukdomar som polio, mässling och tuberkulos är nästan utrotade i våra länder. Detta tack vare hög andel barn som följer vaccinationsprogrammen. Dessutom ammas hög andel barn fyra månader eller längre, vilket gör att de får bra skydd mot sjukdomar i tidig ålder. Låg förekomst av fysisk bestraffning och generellt goda levnadsförhållanden bidrar också till att nordiska barn är vid god hälsa. 

Det är viktigt att grundlägga goda levnadsvanor i unga år. Genom att redan i barndomen lära sig goda vanor kan de hälsosamma valen bli integrerade i levnadssättet och bidra till att skapa god hälsa både som barn och vuxen.



Figur 6. Hälsofrämjande livsstilsval

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Hur tänker ni om sambandet som är beskrivet i Figur 6?
De senaste årens forskning visar att nordiska barns hälsa generellt är god, men som framgår av Tabell 2 har den blivit något sämre de senaste åren. Ungefär 80% av alla barn är helt friska.

Tabell 2.
Andel friska nordiska barn fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år 1984, 1996 och 2011.



Källa: NordChild 2011

De vanligaste långvariga sjukdomstillstånden i alla åldersgrupper är allergisk snuva, exem, astma och mag-tarmbesvär. De flesta har lindriga eller måttliga besvär.

Det finns också forskning som tyder på att psykisk ohälsa har ökat hos barn och unga. I HBSC studien (www.hbsc.org) har man sett att de självrapporterade psykiska och somatiska besvären har ökat med ålder liksom skillnaden mellan könen till flickornas nackdel. Detsamma gäller användning av mediciner mot huvudvärk och magont. 

I NordChild studien (www.nhv.se) rapporterade föräldrarna att de vanligaste psykosomatiska symtom som barnen hade var magont och huvudvärk. Andra symtom var: sömnlöshet, yrsel, ryggbesvär, aptitlöshet.

Tabell 3.
Andel nordiska barn med psykosomatiska besvär i åldersgrupperna
2-6 år och 2-17 år 1984, 1996 och 2011.




Källa:NordChild 2011

Psykisk ohälsa såsom oro, ångest och nedstämdhet kan leda till långvarigt lidande hos barn och ungdom och kan öka risken för psykisk ohälsa i vuxen ålder. Därför är det viktigt att se till barns välbefinnande, stärka deras självkänsla och värderingsförmåga redan i unga år.

De flesta av oss är från och till utsatta för stress. Läkaren och psykologen Peter Währborg beskriver hur kroppen reagerar fysiologiskt vid kortvarig och långvarig stress (Währborg, 2009). I Sverige undersöker Statistiska Centralbyrån (SCB) sedan 1975 årligen, i den s.k. ULF-studien, levnadsförhållanden hos vuxna slumpmässigt utvalda personer (www.scb.se) Av denna undersökning framgår att övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem, som är starkt kopplat till levnadsvanor och som blir allt vanligare i yngre åldrar. 

Även nordiska barn har utvecklat övervikt om man ser över en längre period.

Tabell 4. Andel nordiska barn med övervikt fördelat på åldersgrupperna
2-6 år och 2-17 år 1996 och 2011.



Källa:NordChild 2011

Förutom att övervikt och fetma kan orsaka lidande i barndomen i form av ensamhet och mobbning, höft- och hudproblematik, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes betydligt.

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Har ert barn klagat över magont, huvudvärk, sömnlöshet eller liknande besvär?
  • Om så är fallet när brukar barnet göra det?
  • Hur tror ni att övervikt påverkar ett barn?
  • Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller hälsa/ohälsa?

Nordiska Livsstilsverkstan