Diskussionsområde 4: STRATEGIER FÖR ÖKAD

TIDSMÄSSIG VÄLFÄRD


Att vi upplever att vi har en låg tidsmässig välfärd, kan bero på att vi inte använder vår tid på ett sätt som vi är nöjda med, eller att tiden inte räcker till för allt som behöver göras.

För att få kontroll över tiden är det viktigt att relatera tiden till vad som är verkligt väsentligt att ha utrymme för i vardagslivet. Det är också viktigt att se till att det är man själv som styr tiden och inte tvärtom. En bra början kan vara att sätta sig ned och reflektera över hur man kan öka sin tidsmässiga välfärd och hur barn och familj kan få ta del av den ökade tidsmässiga välfärden.  

Resten av denna gruppträff ägnas åt till att tänka över vad som är viktigt att förbättra, när det gäller tidsmässig välfärd, fundera över exempel på strategier man kan prova och om det är några konkreta saker någon här och nu vill bestämma sig för att faktiskt göra för att förbättra - till nytta och glädje för sig själv, eventuell partner och - inte minst - för barnen. 

Övning 5:
Be deltagarna:

1. Ta fram den TidsProfil de fyllt i tidigare (arbetsblad 3 blir på så sätt också arbetsblad 5).
2. Reflektera några minuter över vilka punkter i TidsProfilen som är särskilt viktiga att
förbättra.


Enligt tidsforskaren Jörgen Larsson finns det framför allt två huvudsakliga strategier som kan
vara bra att fundera över för att komma tillrätta med brister i tidsmässig välfärd:
  • Att reducera de förväntningar och ambitioner som man upplever att man själv och omgivningen har. Detta kan vi göra genom att ifrågasätta om det verkligen är rimligt att tiden och orken skall kunna räcka till allt det man själv och andra vill att det skall räcka till. 
  • Att förbättra sin användning av resurser. Denna strategi handlar om att hitta smartare, effektivare sätt att få gjort det man behöver och vill ha gjort. Att använda sin egen tid bättre och att även fundera över hur andras tid kan hjälpa till.
Övning 6:
Dela ut arbetsblad 6.



Arbetsblad 6

Be deltagarna att först enskilt, därefter i smågrupper fundera över:
  1. Frågorna i arbetsbladet.
  2. Om de tycker att några av exemplen på tillvägagångssätt kan vara värda att tänka vidare på eller att pröva.
  3. Kan någon komma på andra saker att pröva än de som står i arbetsbladet?
  4. Delge varandra vad man kommit fram till.

Vi kan ha hur många idéer som helst om hur vi ska förbättra vår tidsmässiga välfärd (och andra saker i våra vardagsliv), utan att det händer något alls. Det är först när vi bestämmer oss för att verkligen göra konkreta saker som förändrar vår situation, som det händer något. Man kan till exempel besluta sig för att ta personliga tidsinitiativ. Detta är saker som man helt på egen hand, när som helst kan bestämma sig för att göra, utan att behöva komma överens med någon annan. 

Det kan vara något som man bestämmer sig för att börja med, sluta med, göra lite mindre av, lite mer av, göra lite annorlunda, tänka på lite annorlunda, förhålla sig lite annorlunda till eller att man ska bemöta andra människor lite annorlunda. 

Det kan handla om saker som ligger helt inom det egna handlingsutrymmet att besluta om – d.v.s. man bestämmer helt själv - men det kan också röra sig om sådant som andra behöver vara med att besluta om. Men var och en kan själv bestämma sig för att ta upp något till diskussion, att väcka en fråga om något, komma med ett förslag till något, ta initiativ till något eller driva en fråga om något. 

Det kan vara stora saker eller små steg. Det viktiga är att det är steg som förbättrar för dig och din familj.

Ett personligt tidsinitiativ är ett beslut och börjar därför med "Jag ska...". Det är skillnad på att vilja göra något och bestämma sig för att göra det.

Övning 7:
1. Dela ut arbetsblad 7.



Arbetsblad 7

2. Be deltagarna att under några minuter tänka efter och skriva ned personliga, konkreta tidsinitiativ som han/hon bestämmer sig för att göra för att förbättra för sig själv och sin familj. 

Efter några minuter delas bladet ut med många olika exempel på personliga tidsinitiativ, som andra människor gjort (i samband med olika aktiviteter inom Föreningen Tidsverkstaden). Det är viktigt att tänka på att de som bestämt sig för dessa saker har gjort det utifrån sin speciella situation och det är inte alls säkert att det är rätt för någon annan. Men det är helt OK att bli inspirerad av vad andra beslutat sig för att göra. De namn som förekommer är fingerade.



Arbetsblad 8

3. Diskutera därefter om alla bestämt sig för något. Om någon vid tillfälle har bestämt sig för något och så har det ändå inte blivit av?

Ett sätt att underlätta för oss att inte glömma bort saker vi bestämt oss för, är att berätta för någon annan. När det gäller tidsinitiativ kan man bestämma sig för och dela in sina initiativ i offentliga personliga tidsinitiativ som man berättar för andra och icke offentliga personliga tidsinitiativ som man inte berättar om. 

Förslag till diskussionsfrågor:
Gå "laget runt" där var och en får berätta om
  • Offentliga personliga tidsinitiativ
  • Hur många icke offentliga personliga tidsinitiativ som man valt
  • Finns det andra sätt, utöver att berätta för andra - att hålla förbättringsinitiativ levande
  • Vad kan man mer göra för att öka förutsättningarna att man verkligen tar tag i sina personliga tidsinitiativ och inte glömmer bort dem?

Referenser

Cordenius, M. (2008, oktober, 07). Pappa - prata med ditt barn. Aftonbladet.

Larsson, J. (2007). Om föräldrarstidspress – orsaker och förändringsmöjligheter. En analys baserad på

Statistiska Centralbyråns tidsdata (Forskningsrapport nr 139). Göteborg: Göteborgs                   universitet, Sociologiska institutionen.


Larsson, J. (2012). Pappadeltid. En väg till högre tidsmässig välfärd och ökad jämställdhet?
            (Forskningsrapport nr 142). Göteborg: Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen.


Perski, A. (2011, maj, 05). Föredrag på Institutet för Stressmedicin, Göteborg. 

Rekommenderad läsning:
Jönsson, B. (1999). Tio tankar om tid. Stockholm: Brombergs bokförlag.


Nordiska Livsstilsverkstan