Träff 1

Diskussionsområde 1: HÄLSOKOMPETENS


Hur får vi kunskap om hälsa och ohälsa?
Vi inhämtar kunskap om hälsa och ohälsa på olika sätt; t.ex. genom att studera/läsa, lära oss av egna erfarenheter och upplevelser och genom att kommunicera med våra medmänniskor, vänner och professionella. Medierna är också mycket betydelsefulla när det gäller att tillhandahålla information och förmedla kunskap om hälsa och ohälsa. Vi lär oss en massa saker genom att ta del av medieinnehåll (radio, TV, Internet, tidningar, sociala medier m.m.). Medierna har en central roll i våra liv och är integrerade i många vardagliga aktiviteter. Bara mängden budskap om hälsa som omger oss är skäl nog för att vi ska intressera oss mer för dem och försöka förstå hur medierna fungerar och vilka mekanismer de styrs av. Det gör det lättare för oss att förhålla oss kritiska till dem (Jarlbro, 2004). 

Hälsa är medialt gångbart  
Varför får hälsa så mycket utrymme i medierna? Vad är det som gör hälsa till ett så medialt gångbart ämne?

Hälsa är ett ämne som alltid är aktuellt. Det är tidlöst och blir inte förlegat som många andra ämnen, utan vi kommer alltid att vara intresserade av hälsa. Publikundersökningar visar också att hälsa är ett uppskattat ämne i medierna. Det har ett högt uppmärksamhetsvärde och har ett utbud som mediebrukaren har stor behållning av.

SOM-institutet (SOM står för samhälle opinion och massmedier) i Göteborg, Sverige, utför årliga mätningar av mänskliga värderingar (http://www.som.gu.se/). Bland 25 olika värden som lycka, frihet, framgång, mod, kärlek, vänskap, visdom m.m. hamnar värdet hälsa högst. Svenska folkets värderingar är stabila från år till år och de skiljer sig sällan åt. Forskning har visat att unga och gamla värderar hälsa olika. De unga tenderar i större utsträckning att värdera sådant som personlig utveckling och lycka högre än t.ex. hälsa jämfört med äldre. Hälsan tar de unga för given. De känner sig osårbara och odödliga. De som kommit upp i medelåldern börjar allt mer bry sig eller bekymra sig för sin hälsa.

Hälsa är ett angeläget ämne men också många gånger omtvistat. Att hälsofrågor ofta är kontroversiella gör att det blir lätt för journalister att hitta ”en bra ingång” eller ”vinkling” på ämnet. Det passar in i mediernas logik och sätt att gestalta och tolka verkligheten. Journalister vill nämligen gärna levandegöra händelser och personer utifrån olika konflikt- tema eller dikotomier (den onde – den gode, läkaren – patienten, offret–förövaren, den sjuka – den friska, osv).
 

Eide & Hernes är två norska medieforskare som förklarar, nästan lite poetiskt, varför hälsa är ett så medialt gångbart ämne. De säger att det berör det vi alltid bär med oss: kropp och själ. Hälsa kan handla om svårigheter, men också köttets lust och livets sötma; det kan handla om glädje och sorg, inte bara brister och misärer, utan också om extraordinära insatser, om kamp och stordåd (Sandberg, 2005).

Ökad rapportering om hälsa i medierna 
Modern hälsovård har, precis som det övriga samhället, genomgått en informationsrevolution. Det finns ett enormt utbud av hälsoinformation via ett stort antal kanaler och medier, såväl ”nya medier” (Internet, mobiltelefoni, digitala tjänster) som traditionella medier (press, radio, TV).

De flesta dagstidningar har nu för tiden hälsorapportering och särskilda hälsospalter. Det kan handla om konsumentupplysning eller nya livsmedel, kemikalier i dricksvatten, motionstips och råd i förkylningstider m.m. Vi ser också allt fler tidskrifter, fackpress och veckopress som särskilt nischat sig mot hälsa, t.ex. Må bra, I form, Hälsa, Tara, livsstilsmagasinet Steel, Amelias Vikt & Hälsa, m.fl. Den traditionella populärpressen svämmar över av hälsoutbud, receptspalter, fråga barnläkaren, fråga psykologen, fråga sexologen o.s.v.  

I TV, både i public service-utbudet och i de kommersiella kanalerna, hittar vi program som behandlar hälsa och ohälsa. Vi får följa människors motionsaktiviteter, kost- och livsstilsförändringar i strävan efter en bättre hälsa; gör om mig-program och matprogrammen avlöser varandra. På Internet kan man få medicinsk rådgivning och hjälp med självdiagnostik, men också fastställa behandling för diverse åkommor. Genom att läsa bloggar lär vi oss om småbarnsvård, barnsjukdomar, allergier och vi kan utbyta erfarenheter med andra ”sjukdomsdrabbade” eller anhöriga till sjukdomsdrabbade i chat- och diskussionsforum online.  

Förslag på diskussionsfrågor:
Olika medier riktar sig till olika publiker eller målgrupper.
  • Vilka kanaler riktar sig till småbarnsföräldrar?
  • Om det finns sådana, vilka ämnen tar de upp?
  • Om du/ni letar efter kunskap om barns hälsa och hälsofrämjande aktiviteter. Vart vänder ni er då?
  • Hur väl förstår du/ni information om barns hälsa?
I rapporten TemaNord 2013:501 (Medier och barns hälsa, från peppning och glamour till trygg vägledning, en diskursanalys av två föräldramagasin.) finns beskrivet en analys av två tidskrifter som riktar sig till föräldrar; Vi Föräldrar och Mama. Den kan rekvireras från www.norden.org 

I studien ”Barns hälsa och välfärd i Norden (NordChild) (www.nhv.se) svarade de nordiska föräldrarna så här på frågan ”Om du letar efter kunskap om ditt barns hälsa och friskvård vartvänder du dig då?” De fem vanligaste av 11 svarsalternativ redovisas i Tabell 1.

Tabell 1. De fem vanligaste källorna som nordiska föräldrar använder, då de söker information om barns hälsa (2011).


Källa: NordChild 2011

I samma studie, NordChild, svarade de nordiska föräldrarna så här på frågan ”Hur väl förstår du i allmänhet information om ditt barns hälsa?” Se Tabell 2.


Tabell 2. Förståelse av information om barnets hälsa. Nordiska föräldrar till barn i åldersgruppen 2-6 år (2011).


Källa: NordChild 2011

Nordiska Livsstilsverkstan