TRÄFF 2
Diskussionsområde 4:
HÄLSA - MER ÄN BARA FRÅNVARO AV SJUKDOM




Det finns olika definitioner av begreppet hälsa. Livsstilsverkstan utgår ifrånVärldshälsoorganisationens (WHO) definition (www.who.org).


Figur 7. WHOs definition av hälsa


Enligt denna definition är hälsa en resurs, som ger oss människor förutsättningar för ett innehållsrikt och produktivt liv och som kan finnas i olika grad i olika skeden av livet. Hälsa är ingenting människor antingen har eller inte har. Hälsan går att påverka och den påverkas av en mängd olika faktorer, individuella och samhälleliga (Se tidigare hälsans bestämningsfaktorer). Man brukar dela in dessa faktorer i riskfaktorer d.v.s. faktorer som ökar risk för sjukdom t.ex. rökning eller friskfaktorer (skyddsfaktorer) d.v.s. faktorer som främjar det som redan är friskt genom att förbättra hälsan, vilket på så sätt minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet är ett exempel på en friskfaktor. 

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Diskutera WHOs definition av hälsa.
  • Diskutera vad det innebär för var och en att ha hälsa.

Fler diskussionsfrågor:

  • Nämn fler riskfaktorer och diskutera hur dessa kan leda till ohälsa.
  • Nämn fler friskfaktorer och diskutera hur de kan främja hälsan.
  • Reflektera och diskutera om det finns skillnader mellan könen.

Hälsofrämjande – Salutogenes

Ett av grunddokumenten som beskriver hälsofrämjande är Ottawa Charter (www.who.org). Att ha en helhetssyn på hälsa menas att man anser att såväl fysisk, psykiska/psykologiska sociala faktorer och andliga aspekter påverkar hälsan. Den israeliske sociologen och professorn Aaron Antonovsky (1991) myntade begreppet salutogens, som innebär att söka ursprunget till det friska. Begreppet är ett komplement till patogenes, som söker sjukdomars ursprung. I enlighet med Antonovsky är det viktigt att undersöka både det salutogena och det patogena. Antonovsky har beskrivit hälsan på ett kontinuum där vi alltid befinner oss och där vi har olika grad av hälsa, men där vi hela tiden skall sträva mot högsta möjliga hälsa se Figur 8. Ibland har vi mer hälsa, ibland har vi mindre hälsa, men även om vi har drabbats av en sjukdom så är vi alltid i någon mån friska. Man skall ställa salutogena frågor d.v.s. fråga vad det är som fungerar.




Bilden återgiven efter tillstånd från Bengt Lindström, Monica Ericsson, PeterWickström
Figur 8. Salutogenes

Individens ansvar är således att sträva mot högsta möjliga hälsa på kontinuet medan samhällets ansvar är att ge alla individer så bra förutsättningar som möjlig för att kunna sträva dit. Det är individens ansvar att välja att vara fysiskt aktiv till exempel genom att gå och cykla, medan det är samhällets ansvar att se till att det finns säkra gång- och cykelvägar. 

När man arbetar ur ett salutogent perspektiv handlar det om att för det första hitta lösningar på problem, för det andra att identifiera generella motståndsresurser (GMR) i syfte att stärka hälsan och för det tredje att identifiera Känsla Av Sammanhang (KASAM). De tre aspekterna stödjer den process som möjliggör för människor att ta kontroll över sin hälsa enligt definitionen i Ottawas Charter (se diskussionsområde 2 figur 4).

Antonovsky fann i sin forskning att vissa människor håller sig friska trots att de genomgår svåra livshändelser och utsätts för stora påfrestningar. Hans studier visade att det låg ett antal faktorer bakom detta som han sammanfattade i begreppet "känsla av sammanhang" (KASAM). Han beskrev KASAM som en allmän känsla av att lita på att man har tillgång till de tre komponenter han urskiljde som särskilt viktiga i begreppet: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om att de stimuli, positiva eller negativa, som man möter i livet skall vara förutsägbara eller åtminstone gå att ordna och förklara. Hanterbarhet är den grad till vilken man upplever att det står resurser till ens förfogande för att möta de krav som hela tiden ställs på en. De kan stå till förfogande under ens egen kontroll eller genom andra som man litar på t.ex. föräldrar, partner, vänner, Gud. Med en hög grad av hanterbarhet är risken för att uppleva sig som ett offer mindre. Med meningsfullhet menade Antonovsky att det är viktigt att vara delaktig i de processer som formar ens liv och att uppleva dem som utmaningar värda att investera i. Lindström & Eriksson (2006, 2010) har uttryckt det så här: ”Förmågan att uppfatta att man kan hantera situationer i livet oavsett vad som händer”. Se Figur 9. 

Figur 9. Känsla av sammanhang KASAM

KASAM utvecklas genom hela barndomen och upp i den yngre vuxenåldern (25-30 år). För en positiv utveckling av KASAM är det viktigt att barnet har tillgång till förutsägbarhet och begriplighet i den miljö det lever i samt möjlighet till tillgång och utveckling av resurser som behövs för att möta de krav livet ställer. Att ha många positiva generella motståndsresurser (GMR) lägger grunden för en stark KASAM. Exempel på GMR är att ha god ekonomi en positiv jag styrka och social stöd tillsammans med positiva livserfarenheter. 

Förslag på diskussionsfrågor:
  • Diskutera Antonovskys idéer om hälsa och ohälsa.
  • Kan man ha olika grad av hälsa?
  • Kan man vara sjuk men ändå ha hälsa?
  • Försök finna konkreta exempel att diskutera KASAM.

Aktörer kring barnet

Det finns många aktörer kring familjen och barnet som kan hjälpa till att främja barnets hälsa. Ett är t.ex. att olika aktörer samverkar kring barnet, som i denna utbildning.


 
Figur 10. Aktörer kring barnet.

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Diskutera aktörer som finns kring barnet och deras roll.
  • Diskutera vilka andra sätt det finns att samverka eller arbeta hälsofrämjande kring barnet.
  • Skall fler aktörer involveras i Livsstilsverkstan?

Nordiska Livsstilsverkstan