Träff 2

Börja med att följa upp och diskutera Övning 2.

Diskussionsområde 3: HUR SER VÅR MEDIEVARDAG UT?


Att medierna har en central roll i våra liv förstår man när man tar del av Mediebarometern, en årlig återkommande undersökning av svenska folkets medieaktiviteter/medieanvändning. Den visar att svenska folket använder medier ca 6 timmar per dag. Vi spenderar alltså nästan lika mycket av vår tid på medieaktiviteter som på arbetet eller i sängen, då vi sover. Barn och unga ägnar lika många timmar åt medieaktiviteter, som de tillbringar i skolan. Medier har således en viktig roll utöver familj (primära) och skola, kamratgrupp (sekundära) när det gäller att forma barn och unga som individer. Vår mediekonsumtion varierar beroende på ålder, utbildning och kön, vilket framgår av den årliga rapporten, Mediebarometern, som Nordicom-Sverige ger ut (www.nordicom.gu.se). 

Vi använder medierna på olika sätt. Vissa medieaktiviteter sker parallellt (vi läser och lyssnar på radio samtidigt, vi chattar och lyssnar på mp3n o.s.v.). En del mediekonsumtion är mest som ett bakgrundsljud och fungerar som atmosfärskapare, som när TVn står på som sällskap medan vi lagar mat, annan är mer fokuserad. Hur vi använder medierna har givetvis betydelse för hur medierna lyckas tränga igenom.

Dagens tolvåringar är smartare än merparten av oss vuxna när det gäller ny teknologi och medier. Vuxna kan knappt hålla igång två kanaler samtidigt (t.ex. SMS:a samtidigt som man tittar på TV), medan dagens unga uppskattas kunna hålla igång drygt fem kanaler samtidigt. Många vuxna har också ett mer passivt förhållningssätt till medier; vuxna lyssnar, läser och tittar för att informeras eller underhållas, medan barn och unga vill kunna interagera. De vill påverka och delta och är mer aktiva när det gäller medier. De chattar t.ex. efter en dokusåpa eller söker ytterligare information på webben efter sändningen av ett Idolavsnitt, laddar ned bilder, film m.m. Dagens unga ställer höga krav på medier och kommunikationsteknologi, som ska vara ständigt uppdaterad, och de vill ha nya versioner och uppgraderingar av såväl mobiltelefon som datorspel.

Barn och ungas medieanvändning 

År 2010 skedde en stor förändring vad gäller barns medieanvändning. Den innebar att barn nu tillbringar mer tid på Internet än framför TVn. TV, det hittills mest populära barnmediet, har därmed detroniserats (dock inte bland de allra minsta barnen). I åldersgruppen 9−14 år använder man Internet i genomsnitt 87 minuter om dagen och i den lite äldre ungdoms- gruppen, 15−24 år, tillbringar man så mycket som 167 minuter (i genomsnitt) om dagen online (Nordicom-Sverige 2011). 
                                                                                                
För de små barnen (2–9 år) är TV fortfarande det allra viktigaste mediet. Men datorn introduceras allt tidigare och studier visar att två tredjedelar av 2–5-åringar och nästan alla barn i åldern 5–9 år brukar använda datorn. Den vanligaste sysselsättningen är att spela spel. De sajter som de mindre barnen favoriserar är olika spelsajter (spela.se och spelo.se), Youtube.com men också SVT:s Bolibompa.se. 

Medierådet har gett ut ett antal rapporter om barn och ungas medieanvändning: Småungar och medier 2010. (Medieanvändningen hos barn 2–9 år). Unga och medier 2010 (Barn och ungas (9–16 år) medievardag)

Förslag på diskussionsfrågor

Återvänd till de frågor som deltagarna fick i hemläxa förra gången:
     • Vilka slags medier använder ditt barn?
     • Hur många timmar per dag ser barnet på TV?
     • Brukar ni se tillsammans med barnet?
     • Vilka program ser barnet på?
     • Notera om det kommer reklaminslag, hur länge och om vilka produkter.


I studien ”Barns hälsa och välfärd i Norden (NordChild) www.nhv.se svarade de nordiska föräldrarna så här på en fråga om barnens mediekonsumtion.

Tabell 3. Nordiska barns (2-6 år) medieanvändning. Genomsnittligt antal timmar under vardagar.


Källa: NordChild 2011

Man kan sätta upp restriktioner på olika sätt om man tror att medierna inverkar menligt på barns hälsa. Det kallas för medling. Medling kan förklara hur föräldrar på kort och lång sikt kan förhindra sina barn från oönskad mediepåverkan. På lång sikt kan de genom medling vägleda dem i hur man ska tolka mediers visuella koder och låta dem utvecklas till kritiska mediekonsumenter. Forskningen rörande föräldramedling har identifierat tre typer av medling: restriktiv medling, gemensamt tittande och lärorik medling. 

Restriktiv medling omfattar regler som familjen satt upp kring medieanvändning (hur länge barnet tittar, tillåtet och förbjudet innehåll) och användandet av belöningar eller straff som är kopplade till dessa regler (Warren, 2003, 2005). Gemensamt tittande bygger på att barnet och föräldern har likartade motiv för att titta (gemensamt intresse, för att det är roligt eller av slump), men barnets tittande bestäms av föräldrarnas programval (Warren, 2003). Lärorik medling (’instructive mediation’) även känd som restriktiv vägledning (’restrictive guidance’) eller aktiv medling (’active mediation’) (Warren, 2005; Nathanson, Wilson, McGee & Sebastian, 2002; Nathanson & Yang, 2003) är när föräldern diskuterar TVs innehåll i sådana termer som barnet förstår. Se även TemaNord rapporten 2013:502 i referenslistan. ”Mediers påverkan på förskolebarns hälsa och föräldrarnas roll vid denna påverkan”. En litteraturstudie. 

Förslag på diskussionsfrågor

  • Tror ni att barn påverkas av medier?
  • Hur tror ni barn påverkas av medier?
  • Tycker ni att man skall begränsa barns användande av medier?
I NordChild - studien www.nhv.se svarade de nordiska föräldrarna så här, se Tabell 4, på frågan ”I vilken utsträckning händer det att Du begränsar barnets användning av följande medier till följd av din oro för att innehållet i följande medier påverkar barnet negativt?” 

Tabell 4. Andel nordiska föräldrar som begränsar barnets användande av medier 2011. Föräldrar till nordiska barn i åldersgruppen 2-6 år.


Källa: NordChild 2011

I ovan nämnda litteraturstudie analyserades 49 artiklar rörande mediers påverkan på barns hälsa och förklaringar härtill (TemaNord rapport 2013:502). Analysen av artiklarna visade, att mediernas påverkan på barns hälsa och förklaringsmodeller kunde sammanställas i fyra teman:
(1) Beteende, moraliska resonemang, mental hälsa; (2) Vikt, kost och fysisk aktivitet; (3) Reklam; (4) Sociala och kognitiva färdigheter.

I studien framkom att de aspekter av förskolebarns hälsa, som medierna framför allt påverkar, är aggressioner, övervikt och fetma, bristen på utveckling av sociala och kognitiva färdigheter samt konsumtionsmönster. Detta gäller såväl äldre typer av medier, som TV och nyare, som Internet och dataspel. Som förklaring hänvisar de granskade artiklarna till olika sociala teorier som social inlärningsteori och imitation av beteenden. Det framkom vidare i artiklarna, att det föreligger samband mellan mängden tid, som barn i förskoleåldern exponeras för medieinnehåll, och negativa utfall på hälsan. Det diskuterades också hur stillasittande aktiviteter, som TV- tittande, tar tid från andra aktiviteter, som kan vara gynnsamma för att utveckla en hälsosam livsstil. Föräldrarnas roll vid denna påverkan diskuteras också i rapporten.

Nordiska Livsstilsverkstan